Först en härlig arbetsdag och därefter ett träningspass, så har mina tre senaste dagar sett ut. I måndags var vi sex stycken killar från arbetet som gav oss ut på en 90 minuters löprunda. Denna runda gick upp och ner på Rya åsar och var härligt jobbig. Att kämpa tillsammans med andra gör att jag pressar mig lite mer än när jag är ute och springer själv.

I går var det 70 minuter innebandy som gällde. Tre mot tre på vår lilla plan i motionshallen låter inte speciellt jobbigt, men om man vill kan det bli hur jobbigt som helst. Vi kämpade och slet som galningar och det hela var i bland mer fribrottning än innebandy, men alla höll humöret uppe och det gjorde det hela till ett kanon träningspass. Själv körde jag lite styrketräning också så att överkroppen skulle få en liten genomkörare.

I dag var det åter dags för ett befriande löppass. Fem man gav sig ut på en 82 minuter lång löptur. Denna gång något flackare vägval, men eftersom vi befinner oss i Borås är det ju backar överallt. En härlig runda bort till Kransmossen, på special vägar, och dess sju kilometersspår och sedan tillbaka till jobbet igen och en hägrande bastu. Efter dessa pass, samt att jag cyklade mountainbike i söndags, i 2 timmar 20 minuter, gör att jag känner mig nöjd och stark. Styrkan känner jag både i kroppen, själen och psyket. Märks det att jag är nöjd eller...

För övrigt har det nya löneavtalet, från 2006-10-01, blivit klart och allt är förhandlat fram till 2008-10-01. Detta innebär att brevbäraren får köra min löneavi i en vagn annars fördärvar han sin rygg, och det vore ju synd.

I morgon är det två månader kvar till dess att jag och frugan åker med Springtime till Portugal på ett två veckor långt träningsläger, eller Training Camp som det så vackert heter. Jag längtar...

Vilodag i går med mängder av sport på Tv`n. När kvällen kom var jag helt slut på ett oaktivt sätt. Hade dock inga problem med att somna, bara öppna sovrummets balkongdörr och sedan glida in i drömmarnas värld.

I dag började dagen som i går, men efter damernas skidskytte kände jag mig rastlös och stod och tittade ut genom vardagsrumsfönstren. Spännande, tänkte jag och kände hur min egen ironi träffade mig som ett knytnävsslag i magen. Fram med cykelkläderna, ner till källarförrådet, fixa iordning allt och sedan iväg. Så skönt det var att komma ut och få lite frisk luft. Det var trögtrampat till en början men efter ca 20 minuter hade jag fått igång en bra kadens och cykeln gick frammåt med jämn fart. Cyklade till Gånghester och där upp på den asfalterade banvallen till Ulricehamn. Efter 70 minuter vände jag och när jag åter såg garageporten hade jag varit ute i två timmar och 20 minuter. Vad nöjd jag kände mig...

I morgon är det första dagen på dagveckan, vilket är tråkigt. Jag gillar inte att gå upp tidigt på morgonen, men det är bara att bita i det sura och köra på. Klockan 16, när jag slutat, är det samling på polishusgården för ett långpass löpning. Jag skulle tro att vi blir fyra fem stycken som ger oss ut för ett gemensamt löppass med mycket snack till en början...

Tiden bara rusar på, eller? Denna veckan har gått fort tycker jag. Barnen var här måndag till onsdag och det var kanon. Alltid när de är här upphör mitt bloggande på grund av att datorn står i pojkens rum. I onsdags började jag i mitt nya turlag och fick direkt sätta mig inne för att lära mig nya arbetsuppgifter, vilket har slitit på de utpekade handledarna. I dag fick jag mer eller mindre sköta mig själv då ingen orkade se efter mig...

På träningsfronten har det varit en mycket givande femdagars vecka som i skrivande stund käns i hela kroppen. Två längre löppass, ett spinningpass, två innebandypass och tre stryketräningspass har det blivit. Ett av löppassen gick över stock och sten på vattendränkta stigar, upp och ner runt och på Rya åsar. Efter detta 80 minuter långa terrängpass, där leran stod en till midjan och det klafsade i skorna varje gång foten sattes ner, beslutade jag mig för att springa den sista halvtimman hem. Så skönt det var. Jag såg ut som om jag rullat mig i leran men när jag sprang på landsvägen tittade solen fram och allt kändes bara så jäkla gott. När jag sedan kom in i stan låtsades jag inte om alla konstiga blickar jag fick...

Till helgen skall jag försöka köra ett löppass och ett cykelpass. Jag vet att det utlovats moln och regnskurar, men jag tror stenhårt på soligt och skönt väder. Så det så.

Sköna, grå, regniga och blåsiga söndag. Benen var inte fulla med spänst i dag direkt, och fick därför vila sig i soffan ett par timmar. Frugan, som arbetade sent i går kväll, var även hon lite slö så det blev en god pizza på Campino innan vi bänkade oss framför Tv´n och såg en bra film. Efter det var jag ännu segare och tog därför tag i mitt liv. Det blev en sväng bort till arbetet och upp i fyshallen för en match med vikterna där. Hittade ett nytt program på nätet härom dagen och beslutade mig för att testa. Det gick ut på att varje rörelse utfördes 30 gånger och att jag skulle göra minst 10 olika rörelser, med vikt naturligtvis. Det var grymt jobbigt och mjölksyran bara sprutade ut i musklerna så efter 13 olika rörelser och totalt 45 minuter var det dags för bastun. Varmt och skönt...

Efter duschen möttes jag av frugan och vi gick en promenad med hunden samtidigt som vi diskuterade livets gåtor och hemligheter. Det var en skön promenad och en givande pratstund, tack för den frun lilla. Nu har vi varit hemma en liten stund och faktiskt ytterligare en film att se på, kul. Så nu skall jag bara logga ur, läsa Coltings blogg och sedan är det bara att trycka på play. I morgon är det måndag och jag har fridag. Snälla väder låt det vara uppehåll för jag vill ut och cykla...

I går kom då min vilodag. Kände helt enkelt inte för att träna samtidigt som jag var öm i varje muskel jag hade, kändes det som i alla fall. Vad göra? Jo jag läste hela dagen, Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson. Vilken underbar bok. Detta var bok nummer två av tre i hans Millenium serie och den var lika fängslande som ettan. Från första meningen till dess boken var slut ville jag bara ha mer. Att försöka lägga bort boken en stund och göra ingenting var inte aktuellt. Språket, berättartekniken och berättelsen som sådan gjorde att det var hur kul och spännande som helst att bara plöja på med läsningen. Det bästa av allt, jag fick bok nummer tre i födelsedagspresent och den ligger framlagd på bordet. I morgon börjar jag på den...

I dag sov jag länge och det var hur skönt som helst. Att bara ligga och smålura på morgonen och känna kroppsvärmen från hustrun är jätte mysigt. Gick upp och åt frukost, gröt med solroskärnor, nötter, krossade linfrön, lingon, mjölk, två ostmackor och grönt the. Därefter var det dax för en löprunda. Programmerade hjärnan redan i går kväll så att den var mentalt inställd på ett längre pass, två timmar. På med kläder och vätskebälte, sen bar det av i ett lugnt och skönt tempo. Försökte hålla ett lågt tempo och bara samla tid i dag. Varje gång som jag drack, var 25 minut, gick jag i två minuter för att löpmusklerna skulle få vila lite. Sprang en ny sväng i dag och fick på så sätt berika mig med vyer jag aldrig sett med löpskorna på tidigare. Det var mycket blåsigt och stundtals kom det snö farande, men vid några tillfällen tittade solen fram och det blev helt underbart ljust. Efter två timmar och fem minuter var jag åter hemma och gissa om jag kände mig nöjd med mig själv. Nu är det vila på soffan som gäller, frugan jobbar, och troligtvis blir det någon form av Tv tittning.

Förutom bokläsning kan det nog bli en cykeltur i morgon, om benen vill...