Det snöade så kraftfullt från sidan att det kändes som om man fick nålstick i ögat av de vassa snökristallerna. Skam den som ger sig. Vad är väl lite snöblandat regn och storm när jag har bestämt mig för att sticka ut på en löprunda? Just det, ingenting. På med lite sköna, varma löpkläder och ut bara, just do it...

Det blev löpning i närmiljö i dag. Joggade upp till Annelundsparken och sprang varv på varv där. Jag fick till en form av fartlek där jag blandade snabba med långsamma varv. Mötte dussinet med hundägare med mössan långt ner i pannan, axlarna uppdragna och munnen/näsan nedgrävd i den uppfällda jack kragen. Hundarna var dock livligare och försökte komma fram mot mig och hälsa, men blev bryskt tillbakaryckta av hundägaren i andra ändan av kopplet. Hur som haver genomförde jag min planerade träning och väl i hemmets lugna vrå, efter 75 minuter, var jag mycket nöjd.

Sammanfattningsvis var januari ingen höjdar månad med förkylning och magont den första halvan, men därefter har det varit riktigt bra. Har nu kommit igång bra med löpningen och fått en bra bas att stå på. På cykeln har jag lyckats genomföra de första trevande passen och känner att den är på gång. Tanken är nu att dra ner på övrig träning och börja inrikta mig på löpning, cykel, simning och styrketräning. Det innebär att februari blir starten för simningen, denna gren jag har så svårt att motivera mig för. Tänkte starta lite lugnt för att bara komma i gång och få vanan att gå till badhuset. Gjorde en liten målsättning för februari och räknar i snitt med att totalt träna de olika grenarna 10 timmar i veckan, och hoppas att det skall fungera med treskiftet. För viljan finns där...

Vila! Det var meningen att det skulle bli en vilodag i dag. Detta på grund av att jag utfört någon form av fysisk aktivitet de 13 senaste dagarna. Kände, exempelvis, i går att jag var något seg i benen när jag sprang en runda på 65 minuter. Bestämde mig därför att i dag skulle det vara vila som gällde. Men det sket sig. Kunde inte gå hemma och vanka fram och åter utan klockan 18 bar det iväg till gymmet på jobbet och där fick hantlar och skivstänger en match. Körde bröst, biceps och rygg i 50 minuter innan det var dags för ett långt och skönt bastubad. Så nu sitter jag här i hemmets lugna vrå, frugan har lagt sig, och mår som en prins. Livet är härligt...

I morgon varnar de återigen för stormvindar, men inte förän till kvällen. Så det blir till att snöra på sig löparskorna lite tidigar och ge sig ut på en runda, för i dag fick ju benen vila.

Vilka dagar jag har haft. Jobbat sent fredag och lördag och i dag är det nattjobb som gäller. Har blivit placerad inne under denna natt, och så även i morgon, och skall sitta här till sju på morgonen. Sitter och svarar i telefon och tar besök i receptionen. Just nu är det lugnt och jag kan skriva några rader. Sov ett par timmar innan jag gick till jobbet i dag och när frugan väckt mig var jag helt borta. Jag fattade inte någonting, värre än vanligt, och det tog en bra stund innan jag förstod vad jag skulle göra och varför.

När vi arbetar detta passet, söndag natt, brukar vi träffas halv nio för att spela innebandy innan jobbet startar klockan 22, så ock i dag. Men jag kände mig hurtig så jag sprang hemmifrån halv åtta och lyckades springa en mil innan bandyn startade. Så jäkla skönt. Dock lite ovant att springa med ryggsäck, jag behöver ju ha med mig kläder och mat för nattens arbete, men det gick riktigt bra.

I lördags, innan jobbet nöjde jag mig med att styrketräna min lilla kropp i 30 minuter, men i fredags spinnade? jag i 75 minuter innan jag började. Det är skönt att fysträna innan jobbet startar för jag väcker upp kroppen och känner mig lugn, glad och positiv när jag skall ut på stadens gator. Totalt denna vecka har jag tränat nio timmar och 15 minuter. Känner mig riktigt stolt över detta och känner mig stolt över mina framsteg, och för att jag verkligen gör det. (Tränar alltså) I många år har jag gjort upp planer och haft tankar om att komma i gång, men det har stannat där. Nu i år känner jag mig mer motiverad och seriös och tycker det är oerhört roligt. Framför allt tränar jag för min egen skull och inte för att imponera på någon eller några.

Har satt upp mål för vad jag vill göra och hämtar inspiration från ett flertal olika sidor på nätet, samt genom tidningen Springtime. Kul att läsa om andra som håller på en del, det gör mig än mer inspirerad till att göra det jag vill. Problemet är att jag i bland känner mig lite udda då det inte är så många i min omgivning som håller på som jag. Att då läsa om andra gör att jag känner mig mindre ensam och anorlunda. 

Att fylla år tycker jag är ganska trevligt, men gårdagens förmiddag var lite konstig. Jag gick omkring i vår lägenhet, med dammsugaren och torktrasan, och kände helt plötsligt att 43 det är gammalt. Blev nästan lite deprimerad av detta och kände mig till och med lite hängig. Denna plötsligt påflugna åkomma försvann dock när jag fick möjligheten att ta på mig löparkläderna och ge mig ut på en runda. Efter att ha sprungit omkring i regnet i 65 minuter var alla negativa tankar som bortblåsta. Kanske var det inte min ålder som låg bakom det hela, utan städningen...

Kalas på kvällen och de närmast sörjande på besök. Vad trevligt det blev! Hade dukat upp med nyköpta frallor, två sorter, och fyra fat med blandat pålägg samt grönsaker. Tyckte detta var bättre än att köpa smörgåstårta med en massa utfyllnads majonäs röror som ingen tycker så mycket om. Efter smörgåsarna, som alla gjorde själva, blev det tårta och till de riktigt fikasugna var det ett fat med chokladbollar att plocka från. Alla åt så mycket de orkade och de såg belåtna ut när de var klara, något som jag har som motto på kalas. Dessa glada besökare lämnade även kvar några presenter till lilla mig. Det var blommor, böcker, träningströjor, fotografier, hemträningsredskap samt en middag för två på Georges restaurang. Kanon bra saker alltihop och jag blev jätte glad. Tack!!

I dag regnar det och blåser ca 20 meter per sekund. Med andra ord det regnar från sidan. Skippar nog löpningen i dag och ägnar mig åt någon form av muskulär skulptering. Det kan även bli en ligga på rygg och läsa boken dag. Den som lever får se...

Jag fyller år i dag...

Efter att ha suttit i möte mellan 08 - 16, med ett en timmas lunchuppehåll, var jag helt seg i kolan. Som tur var hade jag redan i går bestämt mig för att springa en runda efter jobbet idag, och därför mycket lämpligt tagit med mig en väska träningskläder. Så efter det att mötet avslutats var jag raskt nere i omklädningrummet och försåg mig med löparkläder, sen bar det av.

Sprang en härlig runda utmed Viskan, bort till Almenäs, upp för de branta backarna till Rya Åsar, en sväng i skogen och sedan tillbaka samma väg. Var ute i en timma 27 minuter och jag njöt hela tiden. Vid ett tillfälle, när jag sprang i en lång uppförsbacke, hade jag en uppåtgående måne som lyste gul på min högra sida och till vänster hade jag en sol som knappt nådde över trädtopparna på sin färd ner till andra sidan jorden. En mycket vacker syn. Luften var kall och all lera och alla vattenpölar var frusna, vilket gör att denna löprunda klassas som en av de bästa för i år.

Efter avslutad löpning blev det en omgång bastubad och efterföljande duschning. De fem hundra metrarna jag har hem gick med lätta steg och väl hemma blev jag serverad en god måltid med spaghetti och köttfärssås, som min fru gjort i ordning. För att ni inte skall klassa mig som en mansgris, då jag blir så väl omhändertagen av min hustru, vill jag bara klargöra att hon för tillfället inte har något fast arbete och därför anser sig kunna göra dessa gester av kärlek mot mig. Naturligtvis njuter jag...

Sovmorgon är härligt. Att efter en sådan få gå upp i lugn och ro, äta frukost och läsa tidningen det är lyxigt. Jag gillar när kroppen får vakna till liv sakta men säkert och jag inte har några måsten som behöver göras innan jag går till jobbet. Att bara få softa sig fram genom förmiddagen och efter det sakta gå till arbetet är skönt. Nu är det en timma till dess verkligheten kommer ifatt mig, men i dag är det en god start vi börjar nämligen med en timmas innebandy. Att få svettas igång kroppen genom att jaga en liten vit boll och försöka få till en träff på den med en bandyklubba, så att förhoppningsvis den lilla vita går i mål, det är kul. Jag ser fram mot detta med gott självförtroende och ser för mitt inre hur jag kommer att dominera spelet i dag...

Talade med min syster på förmiddagen och bjöd henne och familjen på kalas på torsdag, då jag fyller år. Syster yster har nyligen fått sin fjärde och denna lilla varelse började, efter en stunds samtalande, gny högre och högre. Bajsat och vill få nya blöjor, löd syster ysters stämma genom luren. Innan vi avslutade samtalet lovade jag på stående fot att om den lilla bajsar på kalaset på torsdag då byter jag blöjan, det var några år sedan sist. (Hoppas den lille håller sig)

Vad är det för dag i dag? I bland blir jag helt snurrig och vet varken ut eller in, fram eller bak. Vaknade i morse, tog på mig kläderna, åt frukost och gick till jobbet. På jobbet bytte jag om, var med på morgonbönen, drack te och installerade mig vid skrivbordet. Under dagen svarade jag i telefon, skrev på datorn, åt och tittade lite på TV´n. Blev avbytt på min post klockan 16.30 och gick upp till fyslokalen. Där spinnade jag i 30 minuter och drog samt ryckte i vikterna i 35 minuter. Sen gick jag hem.

På vägen hem jämnförde jag mina två senaste dagar på jobbet och kom underfull med att det var karbonpapper mellan dem. Inte konstigt att jag är snurrig och yr.

I morgon är det dock lite skillnad då det står kvällspass på programmet. Sovmorgon är aldrig fel, men risken är väl att jag vaknar pigg som en lärka klockan sju. Jag lovar att om detta inträffar skall jag tvinga mig ut i löpspåret en timma som straff för för tidigt uppvaknande (fysiskt), så det så.