Vilken skön start på detta korta kvällspass, innebandy. Kom lagom till jobbet för att bli medbjuden till innebandyspel, av mitt gamla turlag, i räddningstjänstens idrottshall. Vilka matcher det blev. Tre stycken rejäla drabbningar där det stundom small i träväggarna när de större kollegorna inte kunde bromsa in i rätt tid. Det var svettigt, varmt, jobbigt och enormt rolig. Det blev inte mindre kul när mitt lag lyckades vinna två av tre matcher, segrar är aldrig tunga att bära...

Efter denna härliga fysträning sitter jag åter vid skrivbordet och läser, skriver och planerar. Det jag fördjupar mig i är mitt kommande arbete som gruppchef i en grupp som kallas Tillits gruppen. Denna kör igång i september och skall arbeta i de mest utsatt områdena i vår stad. Det skall bli kul och spännande för även om dessa områden kallas utsatta är de bebodda med människor som trivs och tycker det är hur bra som helst där. Jag hoppas jag får vara med om att tillsammans med gruppen, invånarna och alla goda krafter avdramatiser dessa områden och tvätta bort den negativa stämpel de fått.

Jag och min fru har köpt en sommarstuga. Den är inte riktigt vår än, men på fredag skriver vi pappren på banken och sen är denna lilla fina skapelse våran. Stugan ligger norr om Borås vid Öresjö, närmare bestämt i Sjöbo sommarstad. Den är 50 kvadratmeter stor och har en tomt på välskötta 460 kvadrat. Kul att ha ett litet eget ställe vid en sjö nu när sommaren kommer. Vi trivs jätte bra i vår lägenhet mitt i stan men när våren kommer och solen strålar längtar vi ut, och nu får vi chansen till det.

Inte nog med att stugan är fin och ligger vackert, ett par minuter bort torna Rya Åsar upp, detta eldorado med löpvänliga vägar i mycket backig och fin natur. Drömmer redan om att ge mig ut på härliga löprundor och långa promenader med frugan och vår hund Lady. Efter en skön ansträngning har vi tillgång till kalla bad på Almenäs och därefter kommer jag att sätta fart på grillen.

Om fem dagar går starten, Sotenledens Terrängmarathon, 42 km i Bohusläns dramatiska terräng. Skall bli hur roligt som helst... 

Anledningen till det uteblivna skrivandet är att min dator där hemma vägrar att öppna upp och låta mig komma in. Efter det att jag kom hem från semestern i portugal har denna dator blivit segare och segare. till slut vägrade den göra något alls, så där sitter jag och tittar på en svart skärm med huvudet fullt av skrivämnen...

Min enda datorkontakt är nu via jobbdatorn, och den kan jag inte använda i den utsträckning jag skulle behöva. Jobbet i första hand...

Nu när jag ändå är inne skall jag snabbt berätta att träningen går kanon bra. Förra helgen körde jag en multisport tävling i Trollhättan på lördagen, och var igång 7 timmar 45 minuter. På söndagen sprang jag ett terränglopp över 21 km i Borås, Linnémarschen, på strax under två timmar. Veckan som gick avverkade jag ca 5 mils löpning och idag har jag tagit en tur på ca timman. Turen idag gick ut på att vänja ryggen vid att ha med en ryggsäck på ca 5 kg. Detta för att förbereda mig för en terrängmarathon nu på lördag uppe i Bohuslän där man skall vara självförsörjande under loppet.

Kroppen mår bra och är stark, men jobbet är i nuläget mycket tråkigt...

Solen skiner, fåglarna kvittrar och människor skrattar överallt. I detta läget är det tråkigt att känna sig tillbakadragen och kraftlös. Tröttheten sveper om mig som en blöt filt och jag kan inte kasta den av mig. Hela min dag har vairit seg och timmarna på jobbet var enormt långa idag. Ändå känner jag långt inne att människor tinar upp och naturen vaknar till liv. Träden knoppas och slår ut och jag ser, från polisbilen, hela hav av vitsippor som breder ut sig i vår underbara natur. Naturen ger mig en lektion i att det finns liv efter död, eller...

När jag inte är på topp är det skönt att ha en förstående och positiv hustru som låter mig vara ifred och som ger mig en go kram då och då. Det är även härligt att ha en dotter som lovar mig kramar nästa gång vi ses. Att jag får ha en förstående och trygg familj runt mig gör att jag inte behöver känna pressen att alltid vara den starke, vi hjälps åt. Samtidigt som jag skriver detta inser jag hur rätt jag har och hur lyckligt lottad jag kan känna mig. För visst skall väl livet gå ut på att vara lycklig.

Jag förundras över hur bloggen ibland kan få mig att må så mycket bättre efter det att jag skrivit några rader. När jag började idag var jag lite nere, men nu känner jag mig lite lättare till sinnet lagom till att jag skall gå och lägga mig.

På tal om inget alls så köpte jag fyra böcker idag. Nu blir det lite läsning innan John Blund kommer och kastar sömnsand i mina ögon.

Idag har dagen kretsat runt begravning. Inte vilken begravning som helst utan ytterligare en polisbegravning. Det var vår chef Claes-Göran Yngwe, Bassen, som begravdes. Han dog helt utan förvarning för tre veckor sedan, min andra dag i Portugal, och blev bara 57 år. Bassen var för mig en mycket omtänksam människa och de gånge jag har haft det jobbigt i mitt polisliv har han stöttat mig. Bassen gillade att jag var rak och ärlig när han ville ha reda på vad jag tyckte om vissa idéer som han hade. Detta gjorde att vi hade ett mycket öppet klimat mellan varandra. Jag kände även att han hade förtroende för mitt polisiära kunnande och därför använde mig i de mest skiftande situationer. Jag har ännu inte riktigt förstått att han är borta för alltid, utan i min hjärna finns känslan av att han dyker upp visslandes runt hörnet, vi slänger lite verbal skit på varandra och han lämnar med ett skratt. Men det lär aldrig ske...

Begravningen var klockan 13 idag och jag var tvungen att slå ihjäl tiden fram till dess. Jag gick ner till Onyx och körde ett bra styrkepass på 65 minuter, gjorde mig i ordning och gick iväg på begravnigen. Efter denna kände jag mig tom och något nedstämd vilket gjorde att jag snörade på mig löparksorna och gav mig ut på en runda. Jag sprang till Almenäs och där tog jag mig runt en orienteringsbana innan jag sprang till polisstationen igen. Allt som allt tog denna nätta löprunda två timmar.

Nu har jag käkat, läst en mängd med papper och känner mig lite trött. Nattens vila skall bli skön...

Solen sken och det var härligt varmt ute när jag vaknade vid lunchtid idag. Efter att ha fotpatrullerat större delen av de tre kvällspass jag gjort i veckan kändes benen stela och tunga. De något klumpiga kängorna är visserligen sköna men betydligt tyngre än mina nyinköpta Saucony löparskor. Men de tunga benen till trots så gav jag mig ut på en härlig löptur i det sköna vädret. Efter en timma var jag åter hemmet och hade lite känning i mina benhinnor. Dessa har varit helt ok under tiden i Portugal men de sabla kängorna gjorde att hinnorna började värka lite lätt...

Satt under kvällen och förde in min genomförda träning på löpsidan Funbeat.se. Måste säga att jag blev mycket nöjd när jag såg vad jag presterat under min vistelse i Portugal. Första veckan var jag sjuk i tre dagar, men vecka nummer två gick riktigt bra. Fick ihop nästan 10 mils löpning under denna vecka, noga räknat blev det 9,7 mil. Jag är helnöjd med detta och lite imponerad över att benen var med mig hela tiden. Testade även att få massage på mina vader och benhinnor. Detta är något jag skall göra fler gånger. De duktiga massöserna knådade mina vader och hinnor så jag nästan var gråtfärdig (Blev faktiskt erbjuden en frotéhadduk att bita i) men efteråt var det himmelskt skönt och dagen efter flöt löpningen på hur bra som helst.

Avslutade vecka två med att på fredagen springa 25 km i bergen, upp och ner i 30 gradig värme. Det var skönt, varmt, och oerhört vackert med löpning genom stora blomhav. När jag nådde vägs ände stod löpledaren och välkomnade mig med en nyplockad och skalad apelsin. På söndagen, efter att ha vilat på lördagen, hängde jag med på ett tretimmarspass i lugnt tempo. Efter två timmar stannade vi och tog en espreco innan vi genomförde den sista timman. Efter en timmas vila, med vätske och matintag, var det dags för ett 5km lopp på stranden. Jag vet inte hur det kom sig men benen bara dansade iväg och jag genomförde det hela på 20 minuter och 51 sekunder, i lös sand. Efteråt var det helt underbart att kasta sig i och svalka sig i den kalla Atlanten.

Nyss hemkommen, för ett par dagar sedan, från ett underbart Portugal med fantastisk skön träning. Är åter igång på arbetet och det har tagit all min tid de första dagarna hemma. Förberedde inför Valborg och jobbade därefter denna underbara kväll. vilade lite första maj och sedan var det långkväll igår och en likadan idag, lördag. Så jag har inte haft tid att sitta vid datorn och skriva...

Skall snart rulla ut i kvällen och se om jag får något att pilla med. Åtekommer med rapport om min träning de senaste veckorna. Spännande faktiskt. Jag har flyttat mina gränser och presterat löpning som jag aldrig gjort tidigare. Kul!

Nästa lördag är det multisport tävling. En 7 - 8 timmartävling med orientering, mountainbike och kanot. Dessutom blir det några äventyr också.